Vårnytt från London

Min frisör L är en stjärna. Hon får mig att våga mer än förut. Häromdagen klippte hon mig efter senaste, hippaste snitt som hon just lärt sig på kurs i London. Varje gång jag är hos henne klipper vi upp lite mer och förändrar litegrann. Man kan tycka att det bara är hår; det är väl inte det som avgör vem jag är? Nej, men hur vi ser ut på utsidan påverkar mer än man tror hur det känns på insidan. Förändringar kan starta både utifrån och inifrån. Om man gått igenom djupa processer på insidan kanske en ny garderob behövs för att spegla det nya utanpå. Och tvärtom.

Hos min frisör L börjar vi med hårtvätt och klippning men hamnar alltid förr eller senare på djupare frågor. Denna gång handlade det om hur man uppnår balans mellan görandet och varandet. Inte alltid lätt om man är en person med mycket drivkraft och vilja - då tenderar GÖRA att dominera. Och lätt utmattning som föjd förr eller senare. Man kan fundera över vilka inre röster som styr valen. Har jag kanske någon delpersonlighet som tycker att jag inte har rätt att vila? Eller en röst i örat som piskar på mig att prestera mera?

L undrade om det inte finns stor risk att bli utbränd om man är terapeut. Man tar ju hand om alla andras problem hela tiden. Visst finns den risken. Men en av styrkorna med en utbildning där man arbetar mycket med sig själv innan man börjar ta emot klienter är att man lär sig att blir tydlig med både sitt NEJ och sitt JA. Att liksom känna i hela kroppen var gränserna går för den egna förmågan och orken. Och det är ett steg närmare balansen.

Förra helgen fick jag tillåtelse att börja ta emot träningsklienter. Hurra! Och nu har jag en ny, pigg frisyr. Känns som en bra start på våren.
Glad påsk!